Det är  märkligt det där, att för vissa människor stannar hela världen upp och skakas om medans för andra fortsätter det precis som vanligt. Det känns som att hela stan har stannat upp i några dagar och alla är påverkade på ett eller annat sätt och jag kan inte hjälpa att undra om det är vi som gjort fel? Om en människa kan stanna upp en hel stad, förstod han någonsin hur fin människa han var? Är det vårat jävla samhälle och vår kultur som inte kan visa uppskattning? Det gör så ont i mig, just det. Att vi lever i någon sorts samhälle där uppskattning och glädje eller känslor överhuvudtaget blivit något halvt skambelagt, och jag är en del av det. Det är så tragiskt. Så fruktansvärt tragiskt.