Ni vet min vän Simone? Hon är bäst i världen. Inte för att hon gör något speciellt, bara för att hon alltid får mig på bra humör. Bara för att hon förstår det stora i storheter som ingen annan förstår är stora. Bara för att hon när jag spenderat två underbara men händelsefattiga dagar i Huså spenderar sin påskafton med mig och berättar saker som får mig att skratta och skrika rakt ut att hon är så jävla grym.
Idag åkte jag hem från Emil för att jobba hela veckan, känns så märkligt att kunna säga att jag jobbar hela veckan men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte älskar mitt jobb. Livet leker med mig just nu.